Frun har alltid sagt efter några tappra försök att göra ett porträtt av henne att jag inte klarar av det. Hon har haft rätt, grejjen är att ju bättre man känner någon desto svårare är det att göra ett porträtt eftersom man känner igen varje millimeter av ansiktet vilket gör det svårare att klara av det...knepigt men så är det för mig iaf.

Nu har jag gjort ett till tapeprt försök, (försöket är dok inte klart än men har kommit en bit påväg iaf :)

Använder mig av pennor från  Derwent graphic, Koh-i-noor Hardmuth, samt Cretacolor Nero.

Skriver lite mer om tillvägagångssätt när jag är klar med bilden.